Aktuellt från CGAS

Utlysning av medel till forsknings-, publicerings- och symposieverksamhet

Ansökningar skall vara CGAS tillhanda senast den 15 november 2023.

För ytterligare upplysningar om stiftelsens ämnesområden och ansökningsförfarandet se hemsidan.

Frågor angående ansökan kan ställas till stiftelsen genom Rebecka Millhagen Adelswärd (rma@cgastiftelse.se).

Tidigare utlysningar

Extra utlysning av stipendier:

Ett–två stipendier i den svenska herrgårdskulturens historia à 150 000 kronor

Ett–två stipendier i den svenska skogsanvändningens historia à 150 000 kronor

För att uppmuntra forskare att initiera postdoktoral forskning inom den svenska herrgårdskulturens och den svenska skogsanvändningens historia gör stiftelsen nu en extra utlysning av två–fyra stipendier à 150 000 kronor. Stipendierna ska ses som ett initieringsbidrag för att vidareutveckla forskning och göra det möjligt att söka anslag från forskningsråd eller annan nationell eller internationell forskningsfinansiär. Stipendierna vänder sig både till forskare som i sina tidigare arbeten berört något av våra forskningsområden och till forskare från andra fält, som i sitt postdoktorala arbete vill utveckla forskningsidéer inom något av våra två ämnesområden. Behöriga att söka är forskare som avlagt sin doktorsexamen högst fem år före ansökningstidens utgång. Ansökan ska ha inkommit till stiftelsen senast den 15 maj 2020 och ska bestå av en projektbeskrivning (max 5 sidor), en publikationslista (max 2 sidor) och kortfattat CV. Inom ett år, om inte stiftelsen medgivit förlängning, från det att den sökande tilldelats ett stipendium förväntas en rapport. Denna redovisning kan ha form antingen av en utvecklad publikation i manusform eller av en större forskningsansökan till forskningsråd eller annan finansiär.

För ytterligare upplysningar om stiftelsens ämnesområden se hemsidan. Frågor rörande ansökningsförfarandet kan ställas till stiftelsen genom Rebecka Millhagen Adelswärd (rma@cgastiftelse.se). Besked till de sökande meddelas senast den 18 juni 2020.

Skogliga katastrofer och skogsskador genom tiderna den 13 mars 2020

Heldagssymposiet på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien ägnades aktuell forskning om plötsliga naturkatastrofer och långsamma skador i skogen med en diskussion kring olika problemställningar och historiska perspektiv.

Vilka katastrofer och skador har historiskt sett drabbat den svenska skogen? Hur omfattande är de olika skadorna och hur ofta inträffar de?  De senaste decennierna är det framförallt stormfällningar och skogsbränder som har uppmärksammats i media och på senare år även granbarkborrens härjningar. Samtidigt påverkas skogen hela tiden av skadeinsekter, svampar och betesskador. Hur inverkar klimatförändringar på skadebilden? För den enskilde skogsägare som råkar ut för en omfattande skada kan det vara en katastrof. Men för Skogssverige som helhet kan det mesta som har skett betraktas som övergående. Till och med stormen Gudrun 2005, som fällde nära tre procent av hela landets skogsförråd, är idag närmast att betrakta som ett ”hack i kurvan”. Massmedia förmedlar gärna bilder och reportage från spektakulära stormar och skogsbränder medan vardagliga skogsskador som rotröta, insektsangrepp och älgbete passerar förbi mer obemärkt. Hur påverkar dessa förhållanden inriktningen på olika åtgärder, förordningar och ny lagstiftning på området?

Symposiet syftade till att identifiera kunskapsbehovet för att förbättra vår beredskap inför skogliga skador och katastrofer.

Föreläsare och ämnen: Anders Granström (universitetslektor, SLU Umeå) Skogsbränder förr och nu; Erik Valinger (professor SLU Umeå) Stormskador – storlek och frekvens; Jan Stenlid (professor SLU Ultuna) Svampskador – kända och nya; Åke Lindelöw (fältentomolog SLU Ultuna) Insektsskador – återkommande hot och ny forskning; Göran Ericsson (professor SLU Umeå) Betesskador av klövvilt 

Moderator: Åke Barklund, civiljägmästare och ledamot av CGAS

Tidigare anordnade symposier och seminarier:

Kollokvium på Kungl. Vitterhetsakademien den 26 mars 2015.

På kollokviet på KVHAA gavs en presentation av Carl-Göran Adelswärds stiftelse av ordföranden advokat Magnus Kindstrand. Anföranden hölls av professor emeritus Fredric Bedoire och professor Lars Östlund, SLU Umeå, där perspektiv gavs på den forskning som har bedrivits inom dessa båda kunskapsfält under 1900-talet. Detta följdes av samtal och diskussion kring aktuell forskning om svensk herrgårdskultur och skogsanvändningens historia i syfte att kartlägga kunskapsläget och angelägna forskningsuppgifter.

Symposium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien den 15 oktober 2015.

Heldagssymposiet Träåldern på KSLA ägnades historiska perspektiv på träets betydelse som material och diskussion kring aktuell forskning och problemställningar. Efter en inledande presentation av Carl-Göran Adelswärds stiftelse och dess två kunskapsområden av ordföranden Magnus Kindstrand och styrelseledamoten professor Solfrid Söderlind gav civiljägmästare Åke Barklund, styrelseledamot i stiftelsen och moderator för symposiet, en bakgrund till begreppet ”träåldern”. Han betonade behovet av en diskussion och forskning kring skogarnas användning genom tiderna och nya perspektiv på träet som material i vår kultur.

Sedan följde anföranden av professor Lars Östlund, SLU Umeå, ”Hur forskar man om träåldern?”; professor Nasko Terziev, SLU Ultuna, ”Vad är virke och hur mäter man träets ålder och trädslag?”; professor Jörg Brunet, SLU Alnarp, ”Skogarna runt våra slott och herresäten; professor Richard Bindler, SLU Umeå, ”Skogens roll för järnet och omvänt”. Efter lunch föreläste fil. dr Clas Tollin, Riksarkivet, om ”Historiska kartor och skogarnas användning”; professor Matts Lindbladh, SLU Alnarp, om ”Trädsammansättningen i södra Sverige är människans verk” samt avslutningsvis fil. dr Jakob Lindblad, Uppsala universitet, kring  temat ”I de medeltida kyrkorna utvecklades träbyggnadstekniken”.

Efter det följde en diskussion kring aktuell forskning om träåldern och centrala forskningsuppgifter för framtiden.

Nordiskt slotts- och herrgårdssymposium, Östergötland, den 16–18 augusti 2018.

Det tre dagar långa symposiet arrangerades av Nätverket för svensk herrgårdsforskning och Carl-Göran Adelswärds stiftelse i samarbete med Östergötlands museum och samlade nära åttio deltagare. Temat för årets symposium var internationella, nationella och lokala perspektiv på adliga gods i Norden med exempel från slott och herrgårdar i Östergötland. Exkursionerna utgick från ätten von Fersens gods samt  några andra större östgötska gods för att belysa teman som rörde aristokratiska nätverk i relation till det internationella, nationella och lokala inflytandet på godsmiljön och herrgårdskulturen: bebyggelse, landskap, konsumtion, maktutövning, minnesproduktion och samlingar. Under de två exkursionsdagarna besökte deltagarna egendomarna Löfstad, Ljung, Sturefors, Olivehult och Ulfåsa. Dessutom gavs möjlighet att se Verner von Heidenstams Övralid.

Konferensdagen på Östergötlands museum inleddes med föreläsningar av två utomnordiska forskare som belyste aspekter på europeisk kulturspridning: Professor Jon Stobart från Manchester Metropolitan University och Dr. Mathieu da Vinha från Centre de recherche du château de Versailles. Efter det följde seminarier som hölls i tre parallella sessioner med fyra papers i varje. Även under exkursionsdagarna gavs  goda möjligheter till diskussioner och samtal då initierade presentatörer bidrog med sin kunskap och det fanns möjlighet att ställa frågor till ägare, kolleger och besökande specialister.

Deltagarna i det Nordiska slotts- och herrgårdssymposiet 2018 samlade framför Ulfåsa i Östergötland.